Här fortsätter jag berätta om hur jag som uppdragsgivare online tittar på ansökningstexter i en rekryteringsprocess. För att få mer kontext till detta bör ni läsa ”I huvudet på en online uppdragsgivera – del 1”.
Fuskigt enkel rekryteringsprocess
I rekryteringsprocessen har jag har den ovanliga fördelen att jag redan i ansökningsbrevet kan få en första inblick i den sökandes kvaliteter – då det är just duktiga skribenter jag letar efter. Därför har vi i annonsen bett att den sökande ska skriva lite om sig själv och sitt skrivande. Här har skribenten en chans att visa sin förmåga att ”slå på ordkranen och låta det porla”.
Med de förutsättningarna som grund blir jag ytterst tveksam om jag får ett ansökningsbrev som ser ut så här:
”Jag tycker om att skriva. Jag behöver ett jobb. Ring mig om ni vill veta mer.”
När jag läser något sådant känner jag bara: ”Nej.”.
Nej, jag vill inte veta mer.
Ingenting vill jag veta mer än vad jag redan nu fått veta. Jag har fått veta att den sökande är lat, ointresserad och hellre pratar i telefon än skriver. Det är inte den sortens skribenter vi söker.
Även om ett sådant svar är extra illa när man söker duktiga skribenter, så kan jag inte tänka mig att någon uppdragsgivare blir vare sig imponerad eller intresserad av ett sådant personligt brev.
Ett ansökningsbrev bör inte utelämna något som behöver kompletteras i ett telefonsamtal.
Sedan finns det givetvis flera uppdragsgivare som gärna pratar i telefon och behöver ett sådant samtal för att skaffa sig en komplett bild. Men utgå inte från det.
Berätta vad du har att säga i ditt brev. Ett telefonsamtal ska handla om de ytterligare frågor som du själv inte kan föreställa dig att uppdragsgivaren kan vilja veta. Om det handlar om ett jobb som inte har med skrivande att göra – och du inte känner dig duktig nog på att skriva: ta hjälp.
Läs instruktionerna och fuska inte
Just på grund av att vi på HWT tittar på ansökningsbrev och provtext – och ingenting annat – så ber vi uttryckligen att den sökande inte ska skicka med något CV.
Vi skriver också att vi enbart tar emot ansökningar skriftligen och ej per telefon.
Min respons när någon ändå skickar med sitt CV, eller ringer, är: Nej.
Jag vet att vissa uppdragsgivare ser annorlunda på detta. Vissa ser detta som initiativrikt och ett bevis på att den sökande vill stå ut och visa framfötterna. Jag ser det inte så.
Att läsa instruktioner och omsätta dem i handling är mycket viktigt när man skriver den sortens texter vi producerar på HWT – och denna approach kring en ansökan visar mig bara att personen antingen inte kan följa instruktioner eller struntar i det.
Vill man göra intryck och sticka ut har man en obegränsad mängd text på sig att göra det med.
Ett personligt brev ska vara personligt, inte en version av ditt CV
Det finns de som visserligen låter bli att skicka sitt CV, men i stället omvandlar sitt personliga brev till ett CV. I stället för ett levande brev, som ger en bild av vem människan är, får man i stället en innehållsförteckning: ”först gjorde jag det, sedan gjorde jag det, därefter gjorde jag det”.
Det är inte definitionen av ”personligt”.
Varför en sann bild vinner i längden
De ansökningsbrev jag fastnar för är de där jag ser människan mellan raderna. Det spar så väldigt mycket tid för både mig och den som söker om jag får se den riktiga människan direkt – i stället för den människa som den som ansöker tror att jag vill se. Alla som beskriver den människa de tror att jag vill se har ändå alltid fel.
Om man i sin ansökan hittar på, överdriver – eller rent ut ljuger – så kommer detta att uppenbaras förr eller senare.
Min filosofi om att man bör beskriva sig själv precis som man är går emot vad många filosofier kring att söka jobb säger. Där får man veta att man ska visa den bästa versionen av sig själv (och sedan lägga på 25 %). Problemet är bara att vid någon punkt börjar den som läser många ansökningar ta detta faktum med i beräkningen och skalar rutinmässigt bort 50 % av det de läser, i hopp om att få en mer rättvisande bild – och får därmed en oerhört missvisande, orättvis och ofullständig bild av den sökande.
En ansökan + en ansökan med 50 % överdrifter borttaget
Ta som exempel ett par enkla rader som dessa:
”Jag är en ytterst kompetent skribent som jobbat som redaktör för en tidning och vann en prestigefull novelltävling. Jag har gett ut två böcker och har full koll på SEO och produktbeskrivningar.”
Detta blir resultatet när min syniska bullshithärdade rekryteringsblick skalar av 50% och fyller i luckorna som uppstår:
”Jag tycker själv jag är – eller vill åtminstone att ni ska se mig som – en ytterst kompetent skribent, då jag tror det ökar mina chanser att få jobbet om jag skriver så.
Jag tror även att det kan vara till min fördel att jag berättar om den där terminen på universitetet då jag var redaktör för nationstidningen när ordinarie redaktör behövde ledigt för en tenta. Men jag låter bli att berätta vilken tidning det var då det inte låter fullt så imponerande.
Novelltävlingen jag vann var känd i hela Borås och hade 25 bidrag (varav 20 var från en och samma högstadieklass, där läraren sa att alla var tvungna skriva ett bidrag till tävlingen).
Jag har gett ut två PDF-böcker på 75 resp. 50 sidor på eget förlag och säljer dem för 19 kr stycket på Amazon och Bokus. De handlar om olika perioder i min ungdom; fester, intriger och ångest. Jag blandar dikter, dagboksanteckningar och olika betraktelser. (Sannings å säga så var det mina dagboksanteckningar rakt av.)
Jag läste på lite om SEO innan jag sökte jobbet… och produktbeskrivningar har man ju läst.”
En ansökan som får mig att koppla av
Ser jag en ansökan som ser ut så här så kickar inte min bullshitsdetektor igång och jag tar texten för vad den är:
”Jag har egentligen aldrig skrivit något annat än dagboksanteckningar och egna berättelser som jag inte visat för någon, men utan att kunna skriva tror jag inte att jag hade levt idag. Jag bara måste få skriva hela tiden för att hålla mig i gång. När jag såg i er ansökan att man inte behöver ha tidigare erfarenheter så bestämde jag mig för att söka. Jag tänkte: ’Om inte nu, så när?’
Att kunna tjäna pengar på att skriva hade varit en dröm. Att kunna tjäna pengar på något jag ändå redan gör – och älskar att göra – det vore fantastiskt.”
Av min erfarenhet är detta en bättre skribent än den förste. Opretentiös, ärlig och – trots sin brist på professionell erfarenhet – rutinerad och passionerad i att skriva.
Jag inser att de förutsättningar som jag söker kan skilja sig väldigt mycket åt från andra jobb som finns online. Men jag tror att en del av det jag pratar om kan gälla i de flesta sammanhang. Man blir synisk som rekryterare och skalar rutinmässigt bort uppenbar bullshit och blir bara trött på det.
En rak, ärlig och öppen ansökan vinner hos mig alla gånger.